tisdag 28 februari 2017

Ones and Zeroes by Dan Wells


30255941

Titel: Ones and Zeroes
Serie: Mirador #2
Författare: Dan Wells
Genre: science fiction, cyberpunk
Betyg: 3/5

Rekommenderas till: dig som vill ha en spännande cyberpunk-historia i en nära och trolig framtid med stor mångfald bland karaktärerna

Rekommenderas inte till: dig som ogillar teknobabbel, dig som hellre har ett fåtal välgjorda karaktärer en massor som du bara lär känna ytligt

Spoilervarning om du inte läst första boken, Bluescreen!

Handling
Overworld. It’s more than just the world’s most popular e-sport—for thousands of VR teams around the globe, Overworld is life. It means fame and fortune, or maybe it’s a ticket out of obscurity or poverty. If you have a connection to the internet and four friends you trust with your life, anything is possible.

Marisa Carneseca is on the hunt for a mysterious hacker named Grendel when she receives word that her amateur Overworld team has been invited to Forward Motion, one of the most exclusive tournaments of the year. For Marisa, this could mean anything—a chance to finally go pro and to help her family, stuck in an LA neighborhood on the wrong side of the growing divide between the rich and the poor. But Forward Motion turns out to be more than it seems—rife with corruption, infighting, and danger—and Marisa runs headlong into Alain Bensoussan, a beautiful, dangerous underground freedom fighter who reveals to her the darker side of the forces behind the tournament. It soon becomes clear that, in this game, winning might be the only way to get out alive.


Recension
Jag bara väntar och väntar på att Mirador-serien ska göra som Wells tdigare sci-fi trilogi (den personliga favoriten the Partials Sequence) och plötsligt skjuta i kvalité från medelmåttig till perfektion. Jag är nu inne på andra boken och än så länge känns den ganska... meh. Den är inte dålig, snarare innehåller den en del intressant (för att inte säga relevant) samhällskritik, en trovärdig och väldigt global nära framtid med trovärdiga problem,  stor mångfald bland karaktärerna, och väldigt många lovande aspekter. Men mycket av det förblir just lovande, och stora delar av boken känns som borttappade möjligheter.

Men vad jag definitivt gillade var bokens stora antagonist: ett miljonföretag som förser människor med internet. Det låter inte särskilt spännande, men jag gillade hur Wells hanterade det. Det rör sig inte om ett företag som använder slavarbete eller mördar sin konkurrens eller är på det viset uppenbart ondskefullt (jag läser parallellt Gemina och oh boy snacka om ondskefullt företag) utan snarare om en mycket mer verklig, förrädisk otäckhet där de helt lagligt stryper ut fattiga områden med hutlöst höjda priser, köper upp all konkurrens och sedan ser på när folk förlorar sina jobb och blir utfattiga.

Mirador-serien utspelar sig på 2050-talet, en inte alltför avlägsen framtid, och trots att mycket känns oerhört främmande (virtuell verklighet! cyborgs!) så känns den också mycket verklig, till stor del tack vare antagonisten. Karaktärerna vet att de inte har någon möjlighet att besegra ett miljonföretag globalt och satsar istället på att slå ut den lokalt för att rädda sitt eget område och sina egna familjer. Det är fortfarande sci-fi med revolutionsanda, men med en annorlunda och lite mer personlig och verklighetsnära vinkel.

Vad jag gillade mindre var de små hintarna av supercoola grejer som droppades här och där - som Artificiell Intelligens, möjligheten att hela världen är en stor simulation, närvaron av den läskiga superhackern Grendel, människor med så många cyborgdelar att det är diskuterbart om de ens är människor längre - men som aldrig förs vidare på. De korta passagerna var definitivt mer intressanta än spelturneringen till stor del handlade om, och oerhört mer intressanta än de ofta utdragna dialogerna och försöken till romantisk kemi mellan Marisa och Alain.

Jag hade liknande problem med relationerna mellan karaktärerna. Det ges hintar om intressanta grejer mellan dem, men det blir aldrig någon riktig pay off, eller så ges det en pay off men den känns tom eftersom den inte fått tillräckligt känslomässig uppbyggnad. Exempel: Marisa träffar för första gången sin online-vän Fang i verkligheten, och är förvånad över att inse att Fang är mycket blygare i verkligheten än på nätet, och inte alls gillar samma extroverta aktiviteter som Marisa och hennes andra vänner (läs: nattklubbar). De ges aldrig en chans att reda ut den här klyftan, och all uppbyggnad mot det känns bara som bortkastade möjligheter till en karaktärsdynamik som kunnat vara intressant.

Jag tror ärligt talat att Mirador-serien skulle tjäna på att ha lite förre karaktärer att fokusera på, men den är fortfarande spännande och relevant och jag har inte gett upp mitt hopp om ett plötsligt uppsving i kvalitet. Det blir en medelmåttig trea i betyg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar