fredag 27 januari 2017

Labyrinth Lost av Zoraida Córdova


27969081

Titel: Labyrinth Lost
Serie: Brooklyn Brujas #1
Författare: Zoraida Córdova
Genre: paranormal, fantasy, portal fantasy
Betyg: 3/5

Rekommenderas till: dig som vill ha en spännande mix av fantasy och paranormal med en läskig, magisk undervärld full av monster och en bisexuell latina som huvudperson.

Rekommenderas inte till: dig som verkligen vill gå in på djupet av huvudpersonen, bikaraktärerna och antagonisten och deras relationer. Om du är trött på Chosen One historier.

Handling
Nothing says Happy Birthday like summoning the spirits of your dead relatives.

Alex is a bruja, the most powerful witch in a generation…and she hates magic. At her Deathday celebration, Alex performs a spell to rid herself of her power. But it backfires. Her whole family vanishes into thin air, leaving her alone with Nova, a brujo boy she can’t trust. A boy whose intentions are as dark as the strange markings on his skin.

The only way to get her family back is to travel with Nova to Los Lagos, a land in-between, as dark as Limbo and as strange as Wonderland…


Recension
Jag hade oerhört höga förväntningar på Labytinth Lost. Den är inte bara skriven av en latinaförfattare och baserad på latinoamerikansk mytologi och kultur, med en bisexuell huvudperson och i allmänhet stor mångfald bland karaktärerna, utan lät också som en annorlunda, småläskig fantasy om en människa som kliver in i en annan värld (jag är och kommer alltid vara svag för portal fantasy).

Men som alla vet är det ohälsosamt att gå in i en bok med höga förväntningar; jag ut något besviken, vilket inte känns helt rättvist. Boken var ju bra, med en spännande handling som fokuserade på vikten av familj och en cool magisk värld som var samtidigt vacker och läskig. Men den gick liksom aldrig in på djupet av någonting. Stunderna menade att vara sorgliga eller känslosamma slog aldrig riktigt till hos mig eftersom karaktärerna och deras relationer kändes för ytliga. Jag hade heller inte mycket för hela Chosen One-konceptet, det skrevs till döds förra århundradet.

Vad som kändes mest underutvecklat var antagonisten, den onda brujan the Devourer som kidnappar Alex familj. Det lilla vi såg av henne var riktigt episkt, och parallellerna som kunde dras mellan henne och Alex kunde ha gjort henne till en otroligt cool karaktär. Istället får vi nästan inte veta någonting om henne och hennes motiv, trots att det fanns så mycket potential.

Vad jag däremot tycker att Córdova gjorde riktigt bra var mångfalden bland karaktärerna. Huvudpersonen Alex var bisexuell, och i triangeldramat stod valet mellan en kille och en tjej (romansen var också helt okej; tillräckligt mycket sidohandling för att inte störa huvudhandlingen vilket annars ofta är fallet med triangeldraman). De flesta av karaktärerna (som inte är fantasivarelser) är latino, och sättet mytologin både vävs ihop med vår moderna verklighet och skapar en egen fantasiverklighet annorlunda från vad som vanligtvis ses i YA var riktigt snyggt gjort.

Varken karaktärernas etnicitet eller sexualitet känns någonsin påtvingade eller predikande utan är en helt naturlig del av boken, men de är också oerhört viktiga. Alex kulturella bakgrund är en stor del av vem hon är, samtidigt som hon i början har svårt att acceptera den eftersom den får henne att känna sig annorlunda. Att acceptera sig själv är ett viktigt tema i boken, och jag tyckte Córdova gjorde det bra.

En helt okej bok med perfekt skriven representation och cool, annorlunda mytologi, men som kunde ha utvecklats mer i fråga av karaktärer och relationer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar