lördag 31 december 2016

Railhead av Philip Reeve


23532981
Titel: Railhead
Serie: Railhead #1
Författare: Philip Reeve
Genre: science fiction
Betyg: 4/5

Rekommenderas till: dig som vill ha en annorlunda, spännande sci-fi med välskrivna karaktärer, unik, detaljerad världsuppbyggnad och massor av rymd-action

Rekommenderas inte till: dig som inte gillar sci-fi. Dig som vill ha en typisk dystopi med typiskt upprors-tema

Synopsis
The Great Network is an ancient web of routes and gates, where sentient trains can take you anywhere in the galaxy in the blink of an eye. 

Zen Starling is a nobody. A petty thief from the filthy streets of Thunder City who aimlessly rides the rails of the Network. So when the mysterious stranger Raven offers Zen a chance to escape the squalor of the city and live the rest of his days in luxury, Zen can’t believe his luck. All he has to do is steal one small box from the Emperor’s train with the help of Nova, an android girl. 

But the Great Network is a hazardous mess of twists and turns, and that little box just might bring everything in this galaxy — and the next — to the end of the line. The highly anticipated novel from Carnegie-medal-winning author Philip Reeve, Railhead is a fast, immersive, and heart-pounding ride perfect for any sci-fi fan. Step aboard — the universe is waiting.

Recension
Det har gått bokstavligt talat månader sedan jag läste Railhead, för jag är förfärlig och har försummat mitt recensionskrivande hela hösten. Men Reeve är en av mina favoritförfattare, och boken var väldigt bra (om än långt ifrån på samma nivå som mästerverket Mortal Engines av samma författare) så jag tyckte den förtjänade min uppmärksamhet i en ordentlig recension.

Vad som alltid slår mig i Reeves böcker är hur otroligt cool hans världsuppbyggnad är - ja, faktiskt så är han inom detta nog den bästa av någon författare jag läst (och jag har läst många författare). Boken utspelar sig i en framtid där människan expanderat ut i rymden, där man reser mellan olika solsystem via rymdtåg genom någon slags maskhåls-portar, där det finns uråldriga artificiella intelligenser som styr från nätet och liknas vid gudar, och där tågloken själv är intelligenta. Det är unikt och spännande med otroligt mycket detaljer att upptäcka, och varje planet och rymdstation som besöks är minnesvärd. Några coola (och roliga) detaljer för att du ska få en bild av vad som finns att vänta:

  • Det finns, som i många böcker/filmer som utspelar sig i rymden, ray guns, men de är inte laservapen utan istället vanliga gevär som används för att skjuta genetiskt modifierade flygande stingrockor (stingrays)
  • Det finns insekter som muterats genom att åka genom maskhålsportalerna och kan få mänsklig intelligens genom att samlas i "hives" (hivemind!). De är förvånansvärt söta.
  • Huvudpersonens familj bor i ett hus framväxt av ett genetiskt modifierat träd.
  • En del av tågen tycker om att småprata med sina passagerare. Andra tåg tycker om att kasta ut fripassagerare i rymden.
  • Vulcan blir refererat till som ett gammalt jordiskt språk
  • Den "djupa" delen av nätet där A.I-gudarna lever är farligt för människor, så det finns de som specialiserar på att "djupdyka" ner dit på jakt efter information 
Ärligt talat är det enda negativa i världsuppbyggnaden att boken är ganska kort, och vi blir lockade med väldigt många spännande saker utan att hinna lära oss särskilt mycket om dem.

Det är en sci-fi utan att vara typisk dystopi; det finns definitivt en del negativa aspekter i samhället, men ungefär på samma sätt som det gör idag. Därför handlar det till skillnad från så mycket science fiction för ungdomar inte om uppror och förtryck utan fokuserar mer på moralisk gråskala och personlig utveckling hos både huvudpersoner och antagonister, och handlar om en "heist" och att våga upptäcka universum. Definitivt en frisk fläkt inom genren!

Vad som dessutom är ett roligt plus är mångfalden bland karaktärerna. De allra flesta människorna i den här framtiden är mörkhyade (den enda vita karaktären ses som underlig och annorlunda), samkönade förhållanden nämns i förbigående och ses som normala, och det finns flera karaktärer som faller utanför den könsbinära normen. Exempelvis finns det en android som byter konstant mellan kille och tjej bara för att hen kan och känner för det, och de flesta A.I-gudarna identifierar inte som varken man eller kvinna.

En mycket bra bok som inte får fem stjärnor mest för att det märks att den lämnar mycket utrymme kvar att utveckla värld och karaktärer i uppföljaren.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar