tisdag 26 juli 2016

Not a Drop to Drink av Mindy McGinnis


13112869

Titel: Not a Drop to Drink
Serie: Not a Drop to Drink #1
Författare: Mindy McGinnis
Genre: postapokalyps, överlevnad
Betyg: 3/5

Rekommenderas till: dig som vill ha en mörk, dyster postapokalyptisk bok om att hitta hopp och mänsklighet i en döende värld

Rekommenderas inte till: dig som vill ha en optimistisk bok



Synopsis
Lynn knows every threat to her pond: drought, a snowless winter, coyotes, and, most importantly, people looking for a drink. She makes sure anyone who comes near the pond leaves thirsty, or doesn't leave at all.

Confident in her own abilities, Lynn has no use for the world beyond the nearby fields and forest. Having a life means dedicating it to survival, and the constant work of gathering wood and water. Having a pond requires the fortitude to protect it, something Mother taught her well during their quiet hours on the rooftop, rifles in hand.

But wisps of smoke on the horizon mean one thing: strangers. The mysterious footprints by the pond, nighttime threats, and gunshots make it all too clear Lynn has exactly what they want, and they won’t stop until they get it….


Recension
Not a Drop to Drink var inte riktigt vad jag väntade mig - jag trodde det skulle vara en ganska typisk YA dystopi, med en stentuff, kallhjärtad tjej som träffar en kille som smälter hennes hjärta, och sedan startar en revolution tillsammans med honom.

Det var inte vad jag fick (vilket jag är tacksam för, för wow vad det finns många såna böcker). Huvudpersonen Lynn är visserligen stentuff och ganska kallhjärtad, och hon träffar en kille som lär henne en del om kärlek, men boken fokuserar aldrig på romansen, och det är inte så mycket kärleksintresset som lär Lynn känna empati som andra människor runt omkring henne. Jag var väldigt glad att se en bok visa att relationer utöver romantisk kärlek mellan kille och tjej är viktiga - det är kärlek mellan föräldrar och barn, adopterad familj, gamla och nya vänner. Det går heller inte ut på att rädda världen eller störta regeringen, utan om karaktärernas dagliga kamp för överlevnad.

Jag är också tacksam för att boken aldrig målar upp Lynns hårda yttre som någonting dåligt, och att hon förblir väldigt praktisk och skjut-först-fråga-sen genom hela boken, och hon får också lov att vara arg, hämndlysten och att sörja utan att målas upp som svag eller "trasig". Hon lever i en livsfarlig värld och glömmer aldrig av det, och även när hon är kär är hon beredd att fatta de hårda besluten och låter aldrig en kille distrahera henne. Romansen är som sagt aldrig fokus, och det visas tydligare att det finns många saker i Lynns liv som är lika viktiga eller viktigare.

Boken faller lite för mig när det kommer till handling och värld, inte för att det var dåligt utan helt enkelt för att det var ganska medelmåttigt. Det var spännande i början och i slutet, men större delen av mittenpartiet handlade om karaktärernas dagliga liv och Lynns karaktärsutveckling, vilket visserligen var intressant men inte särskilt spännande.

Världen McGinnis skapat var ganska typisk postapokalyps, men jag köpte ganska ofta inte att det var så svårt att överleva som Lynn påstod. De hade inga problem att jaga tillräckligt med mat, det fanns flera vattenkällor utöver dammen Lynn lagt ner så mycket tid på att skydda, och trots att de pratade om hur svårt det skulle bli att överleva vintern så verkade det aldrig vara ett problem när den väl var där. Som sagt, en del av känslan av spänning när det gäller överlevnad som fanns i början och slutet försvann nästan helt i bokens mittdel för att fokusera på andra saker. Men när det väl kom till slutet blev det absolut väldigt spännande, och tog en del vändningar jag absolut inte väntade mig!

En väldigt mörk bok med undertoner av hopp och vikten av medkänsla, som tar vägar YA böcker sällan vågar ta, men med ett långt mittparti som tappar en del i tempo och spänning. En stark 3 utav 5 i betyg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar