tisdag 5 juli 2016

Fever Crumb av Philip Reeve


6839020

Titel: Fever Crumb
Serie: Fever Crumb #1
Författare: Philip Reeve
Genre: science fiction, steampunk
Betyg: 4/5

Rekommenderas till: dig som läst Philips Reeves Mortal Engines serie, dig som gillar spännande, kreativ, rolig sci-fi med en smart huvudperson, som fokuserar på överlevnad snarare än gott mot ont

Rekommenderas inte till: dig som inte gillar galen sci-fi där huvudpersonerna inte alltid är lätta att tycka om

Varför läste jag boken? Mortal Engines är en av mina absoluta favoritserier, och jag har planerat i flera år att läsa prequel-serien Fever Crumb, men det har av diverse anledningar aldrig blivit av. Nu däremot har alla tre böckerna blivit upplagda på Storytel och jag har äntligen påbörjat den.

Synopsis
Fever Crumb is a girl who has been adopted and raised by Dr. Crumb, a member of the order of Engineers, where she serves as apprentice. In a time and place where women are not seen as reasonable creatures, Fever is an anomaly, the only female to serve in the order.

Soon though, she must say goodbye to Dr. Crumb - nearly the only person she's ever known - to assist archeologist Kit Solent on a top-secret project. As her work begins, Fever is plagued by memories that are not her own and Kit seems to have a particular interest in finding out what they are. Fever has also been singled out by city-dwellers who declare her part Scriven.

The Scriveners, not human, ruled the city some years ago but were hunted down and killed in a victorious uprising by the people. If there are any remaining Scriven, they are to be eliminated.

All Fever knows is what she's been told: that she is an orphan. Is Fever a Scriven? Whose memories does she hold? Is the mystery of Fever, adopted daughter of Dr. Crumb, the key to the secret that lies at the heart of London?

Haunting, arresting, and astonishingly original, Fever Crumb will delight and surprise readers at every fast-paced, breathless turn.


Recension
Fever Crumb utspelar sig i samma värld som Mortal Engines men århundraden, kanske till och med årtusenden tidigare, och du behöver inte ha läst den första serien för att förstå och uppskatta handlingen och karaktärerna. Däremot skulle jag ändå rekommendera det, för det finns massor av små detaljer som blir roligare och sorgligare och bättre om du kan se kopplingen till Mortal Engines.

Det finns många saker jag älskar med Philip Reeves böcker, men vad som ligger högst måste vara hur kreativ och genomtänkt hans världsuppbyggnad är. Det känns som att han verkligen har besökt ett framtida London och beskriver vad han sett där, både saker som egentligen inte är viktiga men får miljön att kännas mycket mer levande, och saker som först inte verkar viktiga men som visar sig vara fundamentala längre fram (speciellt om man läst Mortal Enginges serien). Sättet han skapar en värld som är genomtänkt in i minsta detalj utan att kännas stel eller tvingad kommer aldrig sluta imponera på mig.

(gud jag vill ha en film eller tv-serie om de här böckerna. om alla hans böcker)

Handlingen fokuserar mycket på de olika sidorna i konflikten huvudpersonen Fever blir indragen i, och många av sidokaraktärerna är ganska vidriga personer. Även de som är mer sympatiska gör en del enorma misstag. Genom att låta oss se alla sidorna av konflikten genom ett allvetande berättarperspektiv blir det svårt att skilja gott från ont, och de flesta inblandade är bara vanliga människor som försöker skaffa sig ett så dugligt liv som möjligt.

Konflikten känns väldigt verklig i det att det är svårt att veta vem som har rätt, och ibland hamnar du på fel sida av ren tillfällighet, eller för att den "goda" sidan är full av människor som inte är särskilt goda alls. Om du läser den här boken kommer du gilla karaktärer som är "onda", och du kommer hata vissa som är "goda", och du kommer väldigt ofta önska att de bara kunde komma överens allihopa och lösa alla missförstånd. Det är underbart!

(kan du höra mig gråta och skratta samtidigt som jag svär över Reeve och letar efter hans nästa bok?)

Fever själv tar aldrig riktigt en sida utan försöker bara överleva. Jag tyckte väldigt mycket om henne som huvudperson; hon var smart och logisk och handlingskraftig, samtidigt som hon var naiv och rädd och förvirrad. Dessutom var det intressant att följa en karaktär som växt upp med supersmarta ingenjörer som tycker att känslor är onödiga, trots att de gång på gång handlar väldigt känslomässigt. Det gav henne en väldigt unik röst.

Berättarrösten är väldigt rolig och lättsam, vilket krossade mig ännu mer när något sorgligt hände för jag är aldrig riktigt beredd, trots att jag vet att Reeve dödar karaktärer till höger och vänster och krossar hjärtan som om det vore ingenting mellan skämten om religiösa personer som tror att Harry Potter är en gammalvärlds profet.

En stark fyra utav fem i betyg, med höga förväntningar på resten av serien.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar