onsdag 1 juni 2016

Den där enda gången jag imponerar på mig själv

Kommer ni ihåg för typ två-tre år sedan när jag publicerade första kapitlet på en bok jag påbörjat här på bloggen? Jag kallade den för Girl on Roof, och ända sedan dess har jag då och då publicerat updates här på bloggen under titeln Girl-serien.

Hur som helst.

Den är färdig.
Nå, nästan färdig. Jag har inte skrivit epilogen än, och flera av kapitlen behöver fortfarande putsas en del på (jag har ett kapitel där jag hoppat ett långt stycke där karaktären stjäl en bil eftersom jag måste researcha bildstölder) men den är praktiskt taget färdig. Jag har suttit en lång stund och bara bläddrat och rättat stavfel och känt mig nöjd med mig själv för en gång skull.

Den är väldigt annorlunda från när jag först började skriva den, men den är också väldigt lik. Karaktärerna är (mer eller mindre) desamma, temat och genren är desamma, handlingen är desamma. Det har varit en helvetes resa men nu när jag tittar tillbaka på den är jag väldigt glad att jag tog mig så mycket tid som jag gjorde, även om jag kommer sikta på att planera bättre i förväg nästa gång och inte bara kasta mig rakt in.

Jag är inte helt säker på vad jag ska göra nu. Som sagt behöver jag fortfarande skriva epilogen och putsa lite, och sedan kanske jag slänger upp den på bloggen för hela världen (eller mina fåtal följare) att se. Jag vet inte. Jag måste tänka över saken, men jag satt här klockan tolv på natten och tittade på det samlade dokumentet och kände mig så glad att jag var bara tvungen att dela med mig, vare sig någon är intresserad eller inte.


För att inlägget inte ska bli för tråkigt och text-tjockt slänger jag in en liten bildbomb från bokprojektet. De kommer från olika stadier i omarbetningen, så allting stämmer inte längre med överens med vad som händer i böckerna (vingarna och hornen är något jag blev tvungen att stryka för det fungerade helt enkelt inte rent praktiskt...). Men de är åtminstone estetiskt snygga!
Från vänster till höger: Jasmine, Mimmi, Lori och Alma. Jasmine är huvudpersonen, men de andra är också viktiga.
Vänster till höger: Kev, Ash, Jasper och Sam. De har inte lika viktiga roller som tjejerna, men spelar fortfarande en betydande roll.

Ibland ger jag mig på att göra porträtt, så här är två olika varianter av Jasmine

Och här är Mimmi 
Och Sam, för ibland ger jag mig på att måla killar (resultat är diskuterbart)
Jasmine, igen med estetiskt snygga men praktiskt omöjliga vingar




Och självklart bilden jag är som mest stolt över:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar