torsdag 11 februari 2016

Snabba Cash av Jens Lapidus



Titel: Snabba Cash
Serie: Stockholm Noir #1
Författare: Jens Lapidus
Genre: kriminalare, thriller
Betyg: 3/5

Rekommenderas till: dig som vill ha en spännande historia med realistisk känsla och brottslingar och maffian i huvudrollen

Rekommenderas inte till: dig som vill ha sympatiska huvudpersoner eller handling med riktning








JW är Stureplanskillen som säljer kokain på de hetaste inneställena. Han gör vad som helst för att nå dit han vill.

Jorge är latinon som kan allt om koks och som går i land med en osannolikt tjusig rymning från Österåkeranstalten. Ingen kan k-branschen bättre än han.

Mrado sköter indrivning åt bossen Radovan. Han drömmer om ett bra liv för sig och sin dotter, men det ligger riktigt långt borta.

Den kriminella världens egen logik för de tre samman, och det kan bara sluta på ett sätt: en kamp om liv och död. Och varför, egentligen? För snabba cash. 


Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den här boken. Den var spännande och fartfylld, men handlingen liksom saknade riktning. Karaktärerna var intressanta och realistiska men svåra att sympatisera med och bry sig om. Den kommenterar klass och etnicitet på tankeväckande sätt, men behandlar samtidigt tanklöst kvinnor som objekt att antingen skydda eller ligga med. Kanske var det bara inte riktigt boken för mig.

De tre huvudpersonerna - Jorge, JW och Mrado - var väldigt lika men samtidigt väldigt olika. De är alla tre inblandade i kriminella aktiviteter, men på olika nivåer och av olika anledningar. Det var intressant att få den här typen av insyn i den undre världen och mer eller mindre mot min vilja tvingas identifiera med människorna som hamnat där. I ena sekunden tycker jag synd om huvudpersonerna och hoppas att det ska lösa sig för dem, och i nästa stund gör de något fruktansvärt och oförlåtligt. Det var stundtals jobbigt att läsa, men jag antar att det var poängen. Att se att de som gör onda saker är vanliga människor med styrkor, brister och motiv och inte bara onda karikatyrer är alltid jobbigt.

Trots de intressanta karaktärerna hade jag svårt att bli verkligt investerad i historien, till stor del därför att det egentligen inte fanns mycket till handling. Karaktärerna hade få konkreta mål förutom PENGAR, och även när de hade andra saker att sträva efter (Jorge ville ha hämnd, JW hitta sin försvunna syster och Mrado skapa ett bättre liv för sig och sin dotter) så var de så nerspelade att de nästan glömdes bort. Allting liksom bara rullade på utan riktning till ett klimax som hafsades ihop i slutet.

Nu har jag låtit väldigt negativ. Det är en bra bok. Den är spännande, välskriven och har fascinerande karaktärer. Den var bara inte riktigt för mig.

3 kommentarer:

  1. Jag har läst hela serien och tyckte över lag att den var riktigt bra, men första boken var den jag gillade minsta av dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är nyfiken på uppföljarna, kan förhoppningsvis ta mig tid att läsa dem i framtiden :)

      Radera
  2. Vet inte varför men är så himla opepp på dessa böckerna och filmerna.

    SvaraRadera