torsdag 28 januari 2016

Wolves av C. Gockel


18140254

Titel: Wolves
Serie: I bring the Fire #1
Författare: C. Gockel
Genre: fantasy, nordisk mytologi, äventyr
Betyg: 4/5

Rekommenderas till: dig som vill ha ett roligt, fantasifullt äventyr med intressanta detaljer, underhållande karaktärer och en ny spinn på nordisk mytologi

Rekommenderas inte till: dig som vill ha något smart och djupt framför lättsamt äventyr







In the middle of America, on Route 44, Amy Lewis has a plan — to get to her grandma’s house in time for dinner. Galaxies away Loki is waking up in a prison cell, strangely without a hangover, and with no idea what he’s done wrong — this time anyway. But he does know Thor is hiding something, Odin is up to something wicked, and there seems to be something he’s forgotten...

In this tale that is equal parts “Another Fine Myth,” “American Gods,” and “Once Upon a Time,” a very nice midwestern girl and a jaded, still very mischievous Loki must join forces to outwit gods, elves, magic sniffing cats, and nosy neighbors. If Loki can remember exactly what he’s forgotten and Amy can convince him not to be too distracted by Earthly gadgets, her boobs, or three day benders, they just might pull it off...


Det finns två typer av böcker jag ger höga betyg. Den första typen är smarta, djupa böcker som får mig att tänka och ger mig nya sätt att se på saker jag tidigare sett som självklara. Den andra typen är böcker som riktigt jävla underhållande.

(sen finns de så klart böcker som är båda typerna och de brukar få extra höga betyg, men det hör inte hit)

Wolves är ett lättsamt, roligt äventyr i olika världar med fantasifulla detaljer och upplyftande humor. Det var, bortsett från hur underhållande den var, framför allt detaljerna och hur de binder samman uråldrig mytologi med modern populärkultur som fick mig på fall. Huvudpersonen Amy är förvånad att frostjättar inte är blå eftersom det är så de ser ut i Marvel filmern, Loke tycker att mänskliga storstäder är mycket mer imponerande än alvslott eftersom de förändras och växer så mycket, Amy inser att alverna med sina artigheter och gammaldags monarki egentligen är ganska fruktansvärda (de får inte skaffa barn förutom om någon i familjen dött och gjort "plats") och hela alvriket är så anti framsteg och evolution att de fortfarande har dinosaurier (dinosaurier!!). Till och med magi vävs samman med kvantfysik osv som en typ av förklaring.

Karaktärerna är också roliga och spelar av varandra på ett smidigt sätt där de båda får chansen att vara till nytta och hjälpa varandra på olika sätt; Amy degraderas inte till damsel in distress och kärleksintresse trots att det hade varit en väldigt enkel väg att ta.

Amy är naiv och lite nördig men också modig och väldigt mänsklig i det att hon både är fruktansvärt fascinerad av all magi som plötsligt ramlat in i hennes liv samtidigt som hon försöker övertyga sig själv att det bara är en dröm för det är så jävla skumt. Loke har vi sett många tidigare iterationer av, men han får sin egen unika röst här samtidigt som han behåller grundelementen som gör honom till den Loke vi alla känner till. Han får lov att vara vulgär och opassande för han är Loke, men Amy och henne mormor/farmor (varför har de inte två separata ord för far- och morföräldrar i engelskan, detta är förvirrande) sätter honom alltid på plats när han går för långt.

Detta i samband med supercoola actionsekvenser som kombinerar magi och valkyrior med handgranater och bilar i Alfheim samt ledtrådar som tyder på lika intressanta uppföljare är mer en nog för att locka ur mig en fyra av fem i betyg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar