fredag 19 december 2014

Caszandra av Andrea K. Höst


13111788
Titel: Caszandra
Serie: Touchstone #3
Författare: Andrea K. Höst
Genre: science fiction, övernaturligt
Sidor: 308
Betyg: 4/5

Spoilervarning om du inte läst de två första delarna i serien, Stray och Lab Rat One!

Rekommenderas till: dig som vill ha en unik, fascinerande science fiction med en nördig tjej i huvudrollen

Rekommenderas inte till: dig som inte gillar böcker i dagboksformat, dig som inte gillar att hålla koll på många karaktärer eller nya, märkliga världar och regler





Since Cass was rescued from the abandoned world of Muina, the Aussie teen has proven more than useful to the people of Tare. Expeditions to their home world no longer end in slaughter. The teaching city of Kalasa has been unlocked. After years of searching for answers, they are starting to make progress.
   But space is tearing itself apart. Ionoth attack in ever-greater numbers. And "the useful stray" has been injured so many times that the Tarens hesitate to use her for fear of losing her.
   With one particular Taren now her most important person, Cass is determined to contribute everything she can - and hopes to find some answers of her own. What is the link between Muina and Earth? Why are the reclusive Nurans so interested in 'rescuing' her? And what role in the crisis do the inhuman Cruzatch play?

Efter att ha älskat det två första böckerna har jag nu äntligen avslutat Touchstone trilogin och placerat den som en av mina favoritserier. Den innehåller helt enkelt för många saker som jag älskar för att någonting annat skulle kunna hända. Där finns en blandning mellan superavancerad science fiction (nanoteknologi, datorer i huvudet, rymdresor) och övernaturligheter (superkrafter, monster, andra "dimensioner"), lagom mycket romantik, en huvudperson med personlighet och karaktärsutveckling, världens coolaste world building och, med huvudpersonen Cass egna ord, Psychic Space Ninjas. Jag kunde inte förutse handlingens vändningar, det finns inga direkt "goda" och "onda" karaktärer och det är jämnt uppdelat mellan supercoola både manliga och kvinnliga karaktärer. Plus åtminstone en drake. Det är i för mig i stort sett den perfekta boken.

Höst har skapat en värld som väldigt lätt skulle kunna tolkas som dystopisk, med monsterattacker, barn som tränas stenhårt till soldater, mer eller mindre kameror i ditt huvud som kan övervaka allt du gör, men vinklat det på ett sätt som istället får det att kännas äkta. Det som görs är nödvändigt för att världen inte ska gå under och alla ska dö.

Ja, det finns monsterattacker, men ledarna gör allt för att stoppa dem.

Ja, det finns kraftiga restriktioner mot barnafödande, men bara för att planeten redan är överbefolkad.

Ja, soldaterna (psychic space ninjas) har mycket lite frihet, men det är nödvändigt för att de ska kunna rädda världen.

Precis som i vår värld finns det både bra och dåliga saker, men det betyder inte att revolution är nödvändigt, vilket kändes fräscht och gav boken chansen att fokusera på nyare saker, samtidigt som det dåliga inte ignorerades.

Om Höst valt att göra Cass en superupprorisk karaktär hade handling lätt gjort en helomvändning och handlat om att göra uppror mot ledarna, men Cass var en logisk och smart person som såg att hon i vissa fall var tvungen att ge upp saker eftersom tusentals liv hängde på det. Hennes utveckling från att i första boken bara vilja hitta hem till att nu aktivt försöka hjälpa är enorm, och jag blev riktigt rörd när hon pratade om hur hon var beredd att dö för de vänner hon skaffat. Att läsa i dagboksform gör att man kommer henne väldigt nära, och trots att det under långa perioder inte händer så mycket gör hennes smått sarkastiska och nördiga berättarröst, samt den alltid lika intressanta världen, att det aldrig blir tråkigt att läsa. Även de mest vardagliga saker blir fascinerande för de är så annorlunda från vår verklighet.

Inte för att serien är helt utan brister. Personligen tycker jag att de svar vi gavs i många fall var lite väl vaga, speciellt vad gäller "fienderna" (vill inte säga mer om dem pga spoilers). Den kändes också aningen antiklimatisk gällande dessa fiender, eftersom vi inte fick veta tillräckligt mycket om dem.
   Jag har även kluvna känslor gällande Cass relation med Kaoren. Jag älskade att den saknade allt onödigt drama och att de uppenbart älskade varandra, men var inte överförtjust i hur snabbt deras relation växte efter att de väl blivit ihop.

the Spoilersection:
Varning: innehåller diverse konstiga spoilerfyllda saker som jag tänkte på under bokens gång. Bör ej läsas om du inte läst boken.

  • Vad var hela grejen med parasitvärlden och photoshop gudarna? Höst, du kan inte bara slänga in så stora saker och sedan aldrig låta oss se dem ordentligt!
  • Var aldrig riktigt säker på hur allt med Lira hängde ihop. Projicerade hon en "ny" kropp åt sig själv, eller var den Lira som överlevde bara en kopia som blev kvar när den riktiga Lira dog?
  • Vad var bandet mellan Jorden och Muina? Om vi skapat Muina, som Cass trodde, vad var då meningen med att skapa ytterligare en värld? Och om vi inte skapat Muina, fanns det då alls något samband? 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar