torsdag 9 oktober 2014

King of Thorns av Mark Lawrence



Titel: King of Thorns
Serie: The Broken Empire #2
Författare: Mark Lawrence
Förlag: Ace Books
Sidor: 449
Genre: fantasy, postapokalyptiskt
Betyg: 4/5

Spoilervarning om du inte läst första boken, Prince of Thorns!

Rekommenderas till: dig som vill ha en mörk, blodig fantasy med en riktig antihjälte och en annorlunda mix av typisk high fantasy och postapokalyptiskt

Rekommenderas inte till: dig som vill ha en sympatisk huvudperson, dig som ogillar blod och död





A six nation army, twenty thousand strong, marches toward Jorg's gates, led by a champion beloved of the people. Every decent man prays this shining hero will unite the empire and heal its wounds. Every omen says he will. Every good king knows to bend the knee in the face of overwhelming odds, if only to save their people and their lands. But King Jorg is not a good king.
   Faced by an enemy many times his strength Jorg knows that he cannot win a fair fight. But playing fair was never part of Jorg’s game plan.


King of Thorns följer tre parallella handlingar: Jorgs resa nästan direkt efter första bokens slut, ett krig han utkämpar fyra år senare och Katherines dagboksinlägg som väver ihop de båda. Ett liknande system användes i första boken, men jag tycker inte att det fungerade lika bra här. I första boken kändes fyra-år-tidigare avsnitten mer som flashbacks som gav bakgrund till Jorg, men här var det en helt separat story som jag var tvungen att hålla isär från "huvudstoryn" som utspelar sig fyra år senare. Dessutom fanns det aldrig någon riktig spänning i fyra-år-tidigare avsnitten eftersom jag redan vet att Jorg och de viktigaste karaktärerna kommer att överleva. Jag är medveten om att både handlingarna behövdes för att boken skulle gå ihop, men skulle det inte fungerat lika bra att berätta dem kronologiskt?

Utöver det har jag inte mycket att klaga på vad gäller King of Thorns. Jorg är utan tvekan en unik huvudperson, och trots att han fortfarande är blodtörstig, hänsynslös och helt utan moral så tycker jag fortfarande om honom och följer hans historia med skräckblandad förtjusning. Lawrence har gjort ett bra jobb med att porträttera honom som impulsiv pojke och mer mogen (nästan) vuxen, samt att ge hans handlingar konsekvenser utan att han plötsligt utvecklar samvete och beslutar sig för att vara en god människa. Dessutom gör hans kalla, nästan onda personlighet att det känns så mycket mer när han väl har en känslomässig reaktion på något. I det stora hela är det uppfriskande att ha en huvudperson som är mer av bokens skurk än dess hjälte.

Jag tycker att det finns lite för få kvinnor i boken, men det är nästan omöjligt att hitta high fantasy som är jämställd mellan könen. Dock gillar jag de kvinnor som är där, och hur de kämpar för att hitta sätt att styra över sina liv och överleva i en värld dominerad av män. Relationen mellan Katherine och Jorg är intressant, och jag är tacksam över att ingendera av dem faller huvudstupa för den andre bara för att det finns uppenbar attraktion mellan dem. De tänker på sig själva först, och både hatar och älskar den andre.

Sist men inte minst älskar jag att boken utspelar sig en postapokalyptisk version av vår värld. Referenserna till gamla filosofer, datorer, vapen, annan teknologi mm var mina favoritdelar av boken. Förklaringen till hur "magin" uppkommit är god nog, men jag vill ha en vettig förklaring till att människorna i norden valt att plötsligt återgå till asatron. Det är visserligen coolt och så, men varför??

Har höga förhoppningar på sista boken.


the Spoilersection:
Varning: innehåller diverse konstiga spoilerfyllda saker som jag tänkte på under bokens gång. Bör ej läsas om du inte läst boken.

  • Älskar att Katherine börjat lära sig drömmagi! Men hon pratar om att hon inte kan regera eller leda arméer för att hon är kvinna, men detta stämmer ju inte överens med Prince of Fools (spin-off boken). Den utspelar sig samtidigt och där är regenten en drottning. Hur???
  • Jorgs reaktion när han öppnade lådan och fick veta att han dödat sin bror. Herre gud, Lawrence kan skriva ett känslomässigt sammanbrott när han behöver det.
  • Vad var poängen med Gog? Okej, han gav Jorg kraften att vinna slutstriden, men hela parallellhandlingen kändes ännu mer onödig när han bara gick och dog utan resan gav något alls.
  • Hur hittade Jorg pistolen? Okej att den där buildern tagit livet av sig, men hur kom Jorg på det? Hur hittade han var? Missade jag något viktigt???

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar