torsdag 21 augusti 2014

Prince of Thorns av Mark Lawrence


9579634
Titel: Prince of Thorns
Serie: The Broken Empire #1
Författare: Mark Lawrence
Förlag: Voyager
Sidor: 384
Genre: fantasy,
Betyg: 3/5

Rekommenderas till: dig som gillar mörk episk fantasy med en riktig antihjälte

Rekommenderas inte till: dig som vill ha en huvudperson som inte är en mordisk psykopat










Prins Jorg har inte befunnit sig i ett slott på fyra års tid. Istället har han flackat runt på vägarna i sällskap med stråtrövare och mördare, och om du skulle kalla honom för en av dem skulle du inte vara helt fel ute. Vid nio års ålder såg han sin mor och yngre mord brutalt mördas och ända sedan dess har han varit besatt av tanken på hämnd. Han är fast besluten att straffa den skyldiga, och om han på vägen dit råkar döda några oskyldiga och dessutom bli kung, ja, det vore väl inte helt fel.

Prins Jorg är inte sympatisk. Det går inte att relatera till honom. Faktiskt så skulle jag gå så långt som att säga att han är bokens skurk snarare än dess hjälte. Han är en våldtäktsman, en kallblodig mördare av både kompanjoner och fiender, fylld av blodtörst, raseri och hämndlystnad och beredd att göra precis vad som helst för att nå sina mål. En psykopat i ordets sanna bemärkelse.

Så Jorg är inte precis någon trevlig huvudperson, men han är definitivt intressant. Även om han är omöjlig att tycka om så går det ändå att i viss mån tycka synd om honom och förstå hur han resonerar och tänker, och jag måste säga att det ger boken lite extra edge att ha en huvudperson som spelar enligt så fullständigt andra regler än man är van vid. Han är smart och charmig och visar stundtals upp en svart humor, och hur psykopatisk han än är så är han spännande att läsa om. Tyvärr blir handling och bikaraktärer lite lidande; eftersom så mycket fokus läggs på Jorg blir handlingen lite ointressant och sidokaraktärerna går knappt att hålla isär.

Världen är vid första anblicken en väldigt typisk high fantasy värld med kungar och länder med konstiga namn och diverse olika magiker, men ju mer man läser desto mer kan man inte låta bli att undra om det finns mer under ytan än vad det ger sken av. Det ges referenser till gamla grekiska filosofer och modern teknologi och pratas om nån stor katastrof som skedde för tusen år sedan. Är det egentligen en postapokalyptisk värld där magi utvecklats? Är det en värld där magi och vetenskap tidigare existerade sida vid sida? Har jag helt missuppfattat allting och hoppas på för mycket? Jag vet inte, men halva anledningen till att jag vill läsa uppföljaren är för att få reda på hur världen egentligen fungerar.

Spin-off boken Prince of Fools, som utspelar sig i samma värld men med en annan huvudperson, gav jag högsta betyg men jag kan inte vara fullt så frikostig med Prince of Thornes. Hur intressant och skrämmande Jorg än är så är det svårt att verkligen förlora sig i en bok med en huvudperson som det inte går att relatera till, och jag saknade den mer humoristiska berättarrösten i Prince of Fools.


the Spoilersection:
Varning: innehåller diverse konstiga spoilerfyllda saker som jag tänkte på under bokens gång. Bör ej läsas om du inte läst boken.

  • Trodde verkligen att Jorg skulle döda Katherine, med tanke på att hon var hans svaghet och han verkade ha svårt att tolerera svaghet i allmänhet. 
  • Så var det någon form av radioaktivitet som var "giftet" de hittade under berget? Blev det en atombombsexplosion av det hela? 
  • "Spöket" måste såklart ha varit någon form av artificiell intelligens, men hur i hela världen kommer Lawrence lyckas få den att passa in i en fantasyvärld? Hnng vill veta!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar