måndag 4 augusti 2014

Minirecensioner: modeller och monster




22352735

Titel: The Luck Uglies
Seire: The Luck Uglies #1
Författare: Paul Durham
Genre: fantasy

Elvaåriga Rye bor i byn Drowning, där hon gör sitt bästa för att inte hamna i trubbel. Hon har många gånger hört talas om luck uglies, skickliga brottslingar som sägs ha räddat byn från monster för tio år sedan. Nu är både monster och luck uglies utrotade.
   Eller det är i alla fall vad de vill att du ska tro...

Ointressant, är det mesta jag kan säga om den här boken. Det kändes som att det aldrig hände något, och när det väl gjorde det var det inte för att huvudpersonen gjorde någonting utan för att det hände saker runt henne. Jag förstod aldrig vad som var så speciellt med luck uglies eller varför bara de kunde besegra monstren, och karaktärerna var inte dåliga men inte heller intressanta. Den enda jag gillade var Harmless; honom hade jag gärna sett mer av.
   Sammanfattningsvis: inte en dålig bok, men tråkig och blek.



18065780Titel: Model Misfit
Serie: Geek Girl #2
Författare: Holly Smale
Genre: contemporary, romantik, humor

Spoilervarning om du inte läst första boken, Geek Girl!

Till allas förvåning, inte minst hennes egen, har Harriet lyckats behålla både sin bästa vän och sitt modelljobb. Det hon dock inte lyckats behålla är sin pojkvän Nick. Hon planerar att hålla sig upptagen hela sommaren för att slippa tänka på honom, men när Nat åker till Frankrike och föräldrarna bara kan tänka på den än så länge inte ens födda bebisen verkar det som hennes planer gått i stöpet. Till hennes räddning kommer ett nytt modelljobb, lång hemifrån. Hur kommer Harriet klara sig i Japan?

Jag tyckte inte lika mycket om Model Misfit som första boken. Nyhetens behag var borta och trots att jag fortfarande tyckte den var rolig såg jag nu bristerna mycket tydligare. Jag gillade inte alls hur Tobys besatthet med Harriet porträtterades, som om hans stalking är ett tecken på hur mycket han bryr sig om henne och att hon borde uppskatta det, medan det snarare är otäckt och ohälsosamt. Utöver detta kändes hela dramat med Nick kändes oerhört onödigt och handlingen var förutsägbar.
   MEN humorn finns kvar, och det räddar boken. Den var alltid rolig och jag hade inte tråkigt en sekund. Jag älskar Harriets små fakta (undrar hur författaren ens hittar dem?) och alla de överdrivna karaktärerna var lustiga att följa. Dessutom hejade jag alltid på Harriet, trots alla misstag hon gjorde, och jag gillade henne som huvudperson.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar