torsdag 19 juni 2014

Tanith Low in the Maleficent Seven av Derek Landy


16119044

Titel: Tanith Low in the Maleficent Seven
Serie: Skulduggery Pleasant #7,5
Författare: Derek Landy
Förlag: Harper Collins
Genre: fantasy
Sidor: 288
Betyg: 4/5

Rekommenderas till: dig som gillar Skulduggery Pleasant-serien, knasig humor och mycket blod. Dig som gärna vill läsa ur skurkens synvinkel

Rekommenderas inte till: dig som inte gillar SP-serien. Dig som är humorbefriad

Enorma, jättelika SPOILERS för dig som inte läst de första sju böckerna!!! (vilket du borde göra)(de är bäst)(seriöst)(bäst)



Tanith Low var god. Hon kämpade mot det onda med en obesegrad kämpaglöd, flörtig attityd och ett svärd som betytt slutet för oräkneliga fiender.

Så en dag tog en Remnat över hennes kropp och förändrade allt.

Tanith Low är ond. Hon kämpar tillsammans med seriemördare och brottslingar mot ett enda mål: att hjälpa Darquesse förinta världen. 

Tanith Low in the Maleficent Seven är en mellanbok och måste inte läsas för att man ska förstå resten av serien (faktum är att jag läste den efter att jag läst den åttonde boken). Du kommer att förstå vad som händer i kommande böcker utan att läsa den, även om vissa aspekter kommer att bli lite röriga. Dock kommer du inte att förstå the Maleficent Seven utan att först läsa de sju första böckerna, vilket jag i vilket fall starkt rekommenderar.

Tanith är inte huvudperson i resten av böckerna; faktum är att huvudpersonen Valkyrie inte är med i en enda scen. Istället får vi följa skurkarna, båda sådana vi mött förut och en del nya, och en annan grupp hjältar som försöker rädda världen medan Valkyrie och Skulduggery är upptagna. Eftersom detta är en ganska kort bok jämfört med resten av serien så störde det mig inte att de gamla huvudpersonerna inte deltog, och ersättarna var tillräckligt coola för att underhålla mig. De var smarta och snabbtänkta och levererade one liners till höger och vänster. Sedan älskar jag såklart humorn som finns med på varenda sida.

Trots att den är ganska lättsam och lägger stor tillförlit till sin humor så är ändå boken väldigt brutal och hanterar en del mörka frågor. Många dör på mer eller mindre hemska sätt, och det fanns tvister jag definitivt inte väntat mig. Jag älskade en viss händelse i slutet och hur den ställde frågor om ifall en ond person måste vara ond, eller om det går att kämpa för att vara bättre. Boken hade kunnat bli platt och bara ägna sig åt blod och ytlig humor, men vågar att faktiskt ställa stora frågor. Me like!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar