torsdag 6 mars 2014

Filmrecension - Pacific Rim

Ligger lite stilla på bokfronten just nu, så här får nu en filmrecension på en film som ni alla borde se.


När jättelika monster från en annan dimension, kallade kaijus, börjar attackera världen finns det bara en lösning: bygg jättelika robotar, jaegers, som kan slåss mot dem.

För att kunna kontrollera de enorma maskinerna krävs det två piloter, hopkopplade genom ett mentalt band som bara ett fåtal klarar av att dela. Men att styra en jaeger är farligt, något Raleigh fick lära sig den hårda vägen när hans bror blev dödad under en attack. Nu är Raleigh själv pensionerad från kaijukriget, ovillig att någonsin släppa in någon i huvudet igen. Men attackerna fortsätter att öka i frekvens, och han har inget annat val än att ge sig tillbaka in i leken. För en sak är säker: om ingenting görs kommer det snart inte finnas några människor kvar att försvara...

Vill du ha en actionfilm som är grymt snygg och cool att titta på? En actionfilm som kan vara både smart och känslosam, utan att tappa farten? En actionfilm som kan sätta en tjej som en av huvudrollerna utan att förminska henne till inget annat än ett kärleksintresse? Då är Pacific Rim något för dig!

Något jag verkligen gillar med den här filmen är karaktärerna. Raleigh som huvudperson är helt okej, och han är definitivt cool, men extra förtjust är jag i bikaraktärerna: fadern och sonen från Australien som kämpar mot kaijus tillsammans, de excentriska forskarna (speciellt Newt) och Mako, Raleighs co-pilot. Mako specifikt gör mig extra glad; det är inte ofta man hittar en film som kan porträttera en kvinna utan att antingen göra henne till en typisk 'damsel-in-distress' eller en överdrivet perfekt wonder woman som aldrig gör några misstag och alltid ser ut som en uppklädd topmodel. Mako har brister och svagheter, men hon är också stark och vet vad hon vill (och hon får ingen speciell uniform med extra urringning bara för att hon är tjej...). Hon är inte där för att vara ett kärleksintresse för huvudpersonen (även om de onekligen har en del kemi), hon är där för att hjälpa till att rädda världen. Go that!

Sedan får vi inte glömma den lilla detalj som förmodligen är anledningen till att de flesta väljer att titta på den här filmen: den är rätt så episk. Väldigt episk. Massor av jättelika robotar som slår på jättelika monster, allt i riktigt snygga specialeffekter, en riktig fröjd för ögat. Designen av de olika kaijus som dyker upp är också väldigt kreativ, och deras bakgrund och mål var också smart och något annat än jag föreställt mig.

Slutsats: en riktigt grym, snygg film som vet när den ska vara rolig, när den ska vara sorglig och när den ska slå monster i huvudet med enorma fraktfartyg.


2 kommentarer:

  1. Jag har faktiskt inte varit intresserad av att se den här filmen förrän jag läste din recension. Och nu känns det liksom givet att jag måste se den = superbra recension! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad kul att du vill se den nu! Hoppas att du gillar den lika mycket som jag gjorde :)

      Radera