söndag 20 oktober 2013

Medley - En ny våg av Lisa Medin



Titel: Medley - en ny våg
Serie: Medley volym #1
Författare/illustratör: Lisa Medin
Förlag: Kolik förlag
Betyg: 4/5
Genre: dystopi, fantasy, manga
Sidantal: 221














Musik är makt, och den makten vilar hos den Symfoniska militärmakten WAVE. Efter det stora musikkriget har många genrer utrotats helt, medan andra är förföljda och plågade av fördomar. Synthpoparen Axel vet detta bättre än de flesta. Han vandrar genom landet och letar efter den mytomspunna staden Medley, platsen där det sägs att alla musikstilar ska mötas. 
   Catherine Hayes är en nybliven, idealistisk officer inom WAVE. Hon och Axel är precis den sortens människor som brukar undvika varandra som pesten, men när de som genom ett ödets nyck springer på varandra gång på gång blir de alltmer intrasslade i varandras affärer. En sak är säker, det här kan inte sluta bra...

Svenskskriven manga, som dessutom utspelar sig i någon form av fantasifull, dystopisk värld där musik är makt? Hur kunde jag inte bli nyfiken på det?! När jag var på bokmässan gick jag runt flera varv och letade specifikt efter Kolik förlags monter, och när jag väl hittade den mer eller mindre kastade jag mig över Medley (varför har bibliotek ett sådant dåligt utbud av manga?).

Mina känslor inför boken nu när jag är klar är blandade. Jag gick mellan att tycka att världen var väldigt unik och häftig till att tycka att hela "musik är makt"-grejen kändes mer än bara lite löjlig. Själva dystopisamhället där militären har makten och minoriteter förföljs har visserligen använts många gånger förut, liksom konceptet med att någon som står utanför lagen måste samarbeta med någon definitivt inte gör det (vad sägs om den här boken, eller den här, eller kanske denna) men jag tycker ändå att Medin lyckades göra en egen tvist på saker och ting. Jag förutsåg inte alls vart Axels och Catherines relation skulle leda (spoiler: äntligen en bok där det inte leder till omedelbar romans! Jag var riktigt nöjd med att de fortfarande var fiender i slutet). Dock skulle jag vilja veta lite mer om samhällets bakgrund. Det nämndes att musik inte alltid varit makt. Vad förändrades? Hoppas på fler svar i uppföljaren.

Jag måste säga att jag tyckte väldigt mycket om huvudpersonerna, även om jag är lite kluven gällande Catherines design (mer om det nedan). Axels älskade jag, och alla interaktioner karaktärerna emellan var guld. Alla hade intressanta personligheter och att avslöja Axels bakgrund lite i taget var riktigt snyggt gjort. Jag älskade humorn och tyckte att eventuell samhällskritik och djupare frågor var tillräckligt subtila för att inte gör boken vare sig tung eller predikande. Plus för det!

Illustrationerna sedan... också här är jag kluven. De var riktigt snygga, grymt detaljerade och med coola actionsekvenser, och jag älskade de flesta karaktärsdesignerna. Men jag hade ett mindre problem, och det var överdrifterna. En av antagonisterna såg bokstavligt talat ut som ett monster, och så var det Catherine...
 
Jag kan ta och länka till det här inlägget Lisa Medin skrivit på sin blogg om hur hon tänkte när hon designade Catherine (för er som inte orkar läsa så handlar det om att hon inte ville göra Catherines design till den typiska actiontjejen som är smal med medelmycket kurvor som man ofta ser i serier (ni vet, som de här: länklänklänk och länk). Magra, överviktiga, kantiga eller kurviga kvinnor ses som en anomali och hon ville inte att Catherine skulle falla inom den typiska ramen). Egentligen tycker jag att det var jättebra gjort av henne, men det kändes som att hon överdrev lite väl mycket. Jag menar, Catherine måste ha minst typ, E-kupa. Det ser mest löjligt ut. Men jag gillade hennes personlighet. Hon gick inte och genast och bytte sida när hon mötte Axel, och inte heller lät hon sig själv bli kallhjärtad bara för att hon var en del av WAVE. Hon tänkte själv och försökte göra det hon tyckte var rätt.

 

Så plus för en unik värld (även om jag vill veta mer om den), coola, intressanta karaktärer, skön humor och viktigt samhällskritik samt snygga illustrationer. Efter mycket om och men blir det en fyra i betyg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar