söndag 1 september 2013

Den nya människan av Boel Berman



Titel: Den nya människan
Serie: -
Författare: Boel Berman
Förlag: Kalla Kulor
Betyg: 4/5
Genre: dystopi
Sidantal: 205


Tack Kalla Kulor förlag för rec-exet!














År 2014 föds det inte längre några barn.
   
Man tror att mänskligheten är dömd, att vi slutligen nått vår undergång. Tills barnen plötsligt börjar födas igen, helt utan förklaring. Men de är inte längre vanliga barn. De varelser som föds är tystlåtna, intelligenta och lugna. De uppvisar inga känslor och kommunicerar med sin egen sort genom ett surrande. De kallas den nya människan.
   Rakel känner inget annat än obehag runt de nya människorna. Hennes misstankar bekräftas när två nya människor försöker döda ett barn, ett riktigt barn. Hon räddar dess liv, men till priset av blod på sina händer. 
   
De säger att hon har dödat ett barn. Men det där var inget barn.


Den nya människan är inte riktigt som de flesta andra dystopier jag läst. Den är mörk, visst, och på sina ställen riktigt obehaglig, men den har en väldigt egen stil som får den att sticka ut ur mängden. Kapitlen är korta och snabblästa, dialog används sparsamt och den är i det stora hela väldigt... vad ska man kalla det... kompakt. Väldigt mycket hinner hända på bara lite drygt 200 sidor, men utan att det någonsin känns påskyndat eller förvirrat. Istället blir det mer intensivt och spännande.

Boken kretsar väldigt mycket kring huvudpersonen Rakels tankar och känsloliv, och man kommer henne väldigt nära under händelsernas gång. Berman lyckas förmedla väldigt mycket känsla genom Rakel utan att använda speciellt många ord, och jag tyckte mycket om henne och hennes beslutsamhet. Eftersom berättandet är så väldigt inriktad på hennes röst kretsar handlingen mer kring hennes liv och upplevelser än vad de nya människorna ställer till med runt om i världen. Något jag tycker Berman lyckats väldigt bra med är att då och då lägga in korta tidningsnotiser mellan kapitlen som nämner de olika nedslag barnen gör. De höjer spänningen på ett effektivt sätt och informerar om vad som händer utan att bli tjatigt eller infodumpande.

Själva idén med de nya människorna kanske inte är speciellt trovärdig, men de förändringar och reaktioner de frambringar från vanliga människor tyckte jag kändes väldigt realistiska, samt själva framtidssamhället i sig. Det utspelar sig i en väldigt nära framtid och därför är det mesta likadant som idag, med några små skillnader, som att nästan ingen äter kött. Om man tänker på hur vi människor behandlat de som är annorlunda tidigare så kändes det inte speciellt konstigt att barnen blev hanterade som de blev, men det var skrämmande att läsa och får en att tänka till. 
Det enda negativa jag hittade i boken är att inte speciellt många svar ges. Man får aldrig några raka svar på varför de nya människorna kom till, inga detaljer om vad som hände i världen utöver notiserna och Rakels sparsamma iakttagelser. Slutet kändes också inte riktigt tillfredsställande. Det hintades om vad som skulle hända, men man fick aldrig riktigt veta säkert. Samtidigt känns den tillräckligt avslutad för att nog klara sig bättre utan att en uppföljare, så jag kommer nog att få leva med mina frågor.

Ni som har läst boken kan läsa nästa stycke, men om ni inte har gjort det föreslår jag att ni hoppar över det då det innehåller stora spoilers.
   Jag antar att de där forskarna som nämndes kommer att lyckas att återskapa "vanliga" barn och att nästan alla de nya människorna kommer att gasas ihjäl (några kommer säkert att behållas som arbetskraft). Det verkade också i slutet som att de faktiskt hade någon form av känslor och att Rakels dotter typ brydde sig, men gah! Det gör mig galen att inte veta säkert! Varför var hon den enda de "delat" sina tankar med? Hur kunde de ens ha ett gemensamt medvetande? Vad tror ni som läst boken? Jag vill höra era tankar så lämna gärna en kommentar och säg vad ni tror.


 


Har ni förresten sett filmen Village of the Damned (Ondskans Barn)? Jag kan inte vara den enda som tycker att Den nya människan påminner väldigt mycket om den, speciellt med sin obehagliga stämning. Jag undrar om Boel hämtade inspiration därifrån eller om det bara är en slump. 

2 kommentarer:

  1. Jag har också tänkt på att Den nya människan inte är direkt ny. Har inte läst boken, men den verkar ju vara en exakt kopia av The Midwitch Cuckoos...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har inte läst Midwich Cuckoos, men jag har sett filmatiseringen (Village of the Damned som jag nämnde ovan)och håller med om att det finns (många) likheter, men de är ändå väldigt olika. Hoppas att du ger boken en chans ändå, den är bra ;)

      Radera