onsdag 26 juni 2013

De odödligas regler av Julie Kagawa



Titel: De odödligas regler
Originaltitel: The immortal rules
Serie: Edens blod #1
Författare: Julie Kagawa
Förlag: Harlequin
Betyg: 5/5
Genre: romantik, dystopi, post apokalyptiskt, vampyrer, övernaturligt
Sidantal: 459










Allie hatar vampyrer mer än allt annat. Hellre än att tvingas vara deras ägodel, deras boskap, väljer hon att leva ett liv som oregistrerad där varje ögonblick är en kamp för livet. Men en dag tar turen slut och Allie blir så allvarligt skadad att hon håller på att dö. Det är då en vampyr hittar henne och ger henne ett val.
   Lev för alltid eller dö nu. Allie väljer att leva.
   Men att vara en vampyr är mycket mer än vad hon först trott och nu står hon inför hat från de hon trott var hennes vänner och hot från de andra vampyrerna. Slutligen tvingas hon ta sin tillflykt utan för stadens murar där blodtörstiga smittade är ett hot för allt och alla. Där ute måste hon lära sig att leva med den hon är nu.

Trots att jag älskar dystopier så hade jag faktiskt inte tänkt läsa The Immortal Rules, enbart på grund av att jag (med goda anledningar) har blivit väldigt skeptisk mot allt som har med vampyrer att göra. Men sedan översattes den till svenska och jag tänkte what the hell och började läsa den i alla fall. Det ångrar jag inte!

Kagawa har lyckats med något som är nästan omöjligt och skrivit en originell bok om vampyrer genom att blanda den med en hälsosam dos dystopi och post apokalyptiskt (som bara råkar vara mina två favoritgenrer, hehe). Jag älskar världen hon har skapat och hur man sakta får veta mer om den tillsammans med Allie. Den hårt kontrollerade staden och den vilda, livsfarliga ödemarken är väl egentligen ganska så typiska, men Kagawa lyckas ändå ge dem en speciell touch och det var väldigt intressant att sätta sig in i dem. Hennes sätt att skriva gör det dessutom väldigt lätt att föreställa sig hur allting ser ut och en del scener var otroliga (Old Chicago! Tänk er att se det på bioduken!).

Något av det viktigaste för mig i en bok (bortsett från karaktärer och världsuppbygnad) är att den är spännande. Tyvärr har väldigt många böcker gett upp en stor del av spänningsmomentet och ersatt det med överflöd av romantik, men så är inte fallet med De Odödligas Regler. Den var sådär olidligt spännande att jag inte kunde lägga den ifrån mig, både genom en del nagelbitar-scener och renodlad action. Och jag kan väl passa på att nämna att jag älskar att huvudpersonens weapon of choice är en katana? Bara det gör boken mer spännande. (om ni gillar romantik kan jag också nämna att det fortfarande finns en hel del element av det, de tar bara inte över hela historien)

Bortsett från några få undantag så tyckte jag väldigt mycket om de olika huvudpersonerna och deras dynamik med varandra. Allie var stark och oberoende utan att bli personlighetslös, kall eller oslagbar och jag tyckte väldigt mycket om hennes berättarröst och hennes sätt att se på saker. Hon kunde faktiskt tänka och dömde inte ut något det första hon gjorde utan försökte faktiskt se det ur andras synvinkel. Jag gillade Zeke och hans roll också och hur han inte var den typiska jag-är-mystisk-och-manlig killen som ofta får spela kärleksintresset. Han hade en egen personlighet och jag gillade verkligen hans sinne för humor och positiva livssyn. Jag måste också prisa Kagawa för hur hon porträtterade Jeb. Han hade lätt kunnat bli den besatta, känslolösa ledartypen som det finns alldeles för många av, men här visas det tydligt att inget är svart eller vitt och att det inte alltid är helt lätt att skilja på rätt eller fel.

Som sista punkt måste jag också nämna att boken inte är perfekt. Jag tycker att det är lite konstigt att Allison vet så lite om världen hon lever i (hon visste i stort sett ingenting om vampyrerna och deras samhälle bortsett från att de dricker blod). Sedan störde jag mig oerhört på karaktären Ruth och det onödiga dramat hon tillförde. Seriöst, i stort sett varenda scen hon var med i kändes som en överdramatiserad high school-film. Borde hon inte ha viktigare saker att tänka på än att gå runt och vara tjurig och avundsjuk? Men kan väl ge henne lite credit för (spoiler! den oerhört modiga uppoffringen hon gjorde i slutet. Fick mig nästan att tycka om henne).

Hoppsan, vilken lång recension det blev...
 

 Boktrailer

1 kommentar:

  1. Tack för tipset...nu tänker jag gå och beställa den där boken på en gång, den verkar bra! xD
    Fin blogg förresten! Gillar dina recensioner. :)

    SvaraRadera