fredag 8 juni 2012

Klippornas dans av Noomi Hebert och Lena Ollmark


                                                         Titel: Klippornas dans      
Serie: Stall Norrsken #4
Författare: Noomi Hebert, Lena Ollmark
Illustratör: Åsa Ekström
Förlag: Bonnier Carlsen
Sidantal: 145

Detta är del fyra i serien Stall Norrsken, så varning för spoiler för de tidigare delarna, Eldens Gåva, Isens hemlighet och Vindens väg.

Katastroffen har inträffat i Gheika! En jordbävning har stängt in en stor grupp turister nere i gruvgångarna och de tycks vara omöjliga att hitta.
   Men var kommer jordbävningarna, stenrasen och den märkliga jordaktiviteten från? Det har ju inte varit jordbävning i Norrland på hundratals år! Kan det ha något med Underjorden att göra?
   Samtidigt har en mer personlig katastrof inträffat för Vera: hennes styvpappas spelande har gått åt skogen och plötsligt är familjen skuldsatt upp över öronen. De måste flytta, sälja bilen. Och, till Veras förskräckelse, sälja Moldi och splittra de fyra elementen...

Klippornas dans påminner mycket om de tidigare delarna i serien: ett hot uppkommer och de utvalda måste tillsammans hitta ett sätt att stoppa det. Den här gången kommer hotet från ett lite annorlunda håll, och den obligatoriska slutstriden som funnits i de andra böckerna sker på ett helt annat sätt här, vilket är trevligt. Utan variation skulle hela serien bli tråkig. Dessutom avslutas allt med en liten gåta som gör en lagom nyfiken på att läsa nästa bok utan att längtan blir olidlig.

Mangabilderna är fortfarande en av bokens starkaste sidorna. Jag har sagt det i varje tidigare recension av den här serien, och jag kan säga det igen: jag älskar bilderna! De gör allting mer levande, ger karaktärerna mer liv och mer dramatik i de fartfyllda scenerna.
   Som jag också nämnt tidigare älskar jag hur författarna blandar samman klassisk fantasy och häst till en helt ny genre. Jag önskar verkligen att det fanns fler av den sortens böcker.

För övrigt finns det inte så mycket att säga. Klippornas dans är ju som sagt mycket som de övriga delarna i serien med lite vardagsliv inslängt bland magin och stallivet, men jag skulle kanske velat ha mer av alltihop. Mer magi, mer stalliv, mer vardag. Böckerna är så korta, de är över innan man hinner fördjupa sig i dem. Kanske börjar jag tröttna lite på temat och vill ha mer än vad den här boken ger. Men den är fortfarande bra.

Hoppa över det här stycket om du vill slippa spoilers!
   Jag kan säga att jag aldrig riktigt köpte att om man går tillräckligt långt ner i marken så kommer man till underjorden. Det funkar liksom inte, då skulle man ha kommit till underjorden för länge sedan när man borrat efter olja, eller grävt fram gruvgångar. Om det bara var de utvalda gänget som kunnat ta sig dit hade jag kanske köpt det, kanske skulle Åse ha öppnat någon portal som hon är så bra på. Men nu släpade de ju dessutom med sig en grupp turister dit! Nja, jag vill nog ha en bättre förklaring på det där.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar