lördag 31 mars 2012

Leviathan av Scott Westerfeld

Aleksander är sonen till den mördade tronarvingen i Österrike. Deryn är en flicka som låtsas vara pojke för att få vara med i luftflottan. De står på varsin sida i ett krig som ingen av dem vill ha. Darwinister mot Clankers. Bestar mot maskiner.
   Storbritannien, Frankrike och Ryssland kämpar med hjälp av bestar som skapats i och med Darwins upptäckande av evolutionen och hur man kan manipulera den. Tyskland och Österrike använder sig av enorma krigsmaskiner. Förbered dig på att uppleva Första Världskriget på ett sätt som du aldrig kunnat föreställa dig.

Detta var en annorlunda upplevelse, inte bara vad gäller berättelsen men också i själva berättandet. Jag är hyfsat van att läsa på engelska, men Deryns språk var märkligt. Barking spiders. Barking betyder skällande (som i en skällande hund) och spiders betyder spindlar. Jag har svårt att tro att skällande spindlar var en svordom i Storbritannien 1914. Men det var onekligen intressant att läsa en bok med ett så märkligt språk, även om min något bristande engelska hade lite svårt att hänga med i början. Det krävdes definitivt lite tid att vänja sig vid det nya språket.

Jag har läst på många olika bokbloggar att de flesta tycker att första halvan av boken var tråkig och händelselös. Jag kan inte hålla med utan tycker snarare att boken var spännande rakt igenom, men på olika sätt. Början var spännande på det viset att vi fick utforska och lära oss förstå den här nya världen (inklusive språket). Andra halvan var mer händelserik och spännande tack vare det, men personligen tycker jag aldrig det blir tråkigt även om slutet är mer fartfyllt. Dock tycker jag att det var synd att det dröjde så innan Alek och Deryn träffades.
   Om jag ska hitta saker att klaga på så tycker jag det var lite otroligt att folk tar så lätt på att djuren, eller bestarna, används på det sättet som de gör. Om man idag hade experimenterat fram blandraser mellan olika arter och använt dem som någon form av krigskepp, som verktyg, så hade ni fått se på ramaskri bland alla djurvänner. I Leviathan finns det folk som inte gillar bestarna, men det är av religiösa skäl. Det nämns aldrig att det finns någon som tycker att det är etiskt och moraliskt fel.

Jag har aldrig varit speciellt förtjust i krig, dels för att man ofta bara får följa den ena sidan och det blir en typisk strid med de "goda" mot de "onda", och dels för de irriterande åsikterna om att männen ska gå ut och slåss för att skydda kvinnor och barn. Jo tjena.
   Westerfeld hanterar båda de här sakerna på ett bra sätt genom att skildra kriget från båda sidor och dessutom slänga in en tjej som är riktigt kick-ass. Det går ju inte att komma runt att det faktiskt var männen som gick ut i krig i förstavärldskriget, men Westerfeld visar att det inte nödvändigtvis var rätt och riktigt.

I det stora hela var Leviathan en bra och spännande bok, och jag ser väldigt mycket fram emot de två uppföljarna.

2 kommentarer:

  1. Har den boken i hyllan, ska bli jättekul att läsa den efter din recension!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas att du gillar den :)

      Radera